Biografi
1926
Mira
Mira (Miriam) Teeman föddes den 10 mars i en polsk-judisk medelklassfamilj på Wólczanskagatan i textilstaden Łódź.
Mira var ett efterlängtat barn. Hon växte upp med sin familj och släktingar där flera av männen arbetade i det familjeägda transportföretaget Mitranza.
Bild: Mira i trädgården på Wólczanskagatan i Łódź.
Fotograf: Jan Teeman.
1928
Stefan
Miras enda syskon, lillebrodern Stefan föds.
På fotot ser vi Stefan mitt i sommargrönskan. I bakgrunden skymtar pensionatet som mamma Itta och moster Eva drev under somrarna. Alla barn i släkten tillbringade sina somrar på landet utanför Sulejów medan papporna stannade hemma och arbetade i det gemensamma företaget Mitranza.
Bild: Stefan i trädgården i Sulejów.
Foto: Jan Teeman
1922-1939
Barndomshemmet och kontoret
Miras farbror, Zygmunt Teeman, direktör för det internationella transport- och sjöfartsbolaget Mitranza, köpte tomter på Wólczanskagatan 17-19 i Łódź. Paweł Lewy, en känd Łódź-arkitekt anlitades för att utforma bostadshus och kontor för företaget.
Först byggdes ett bostadshus. I huset bodde farbrodern Zygmunt med familj, Jan och Ida Teeman med familj samt Zygmunt och Jans föräldrar, barnens farfar och farmor.
1924 byggdes företagets Łódźfilial.
Översta bilden: Bostadshuset, Wólczanskagatan Foto: Jan Teeman
Nedersta bilden: Internationella transport- och sjöfartsbolaget Łódźfilial Mitranza, Wólczanskagatan. Foto: Jan Teeman
1939
Promenad i Łódź
På bilden möter vi Mira och barnflickan fröken Stefania gående på Łódź paradgata, Potrkowska. Kanske är de på väg till morbrödernas biograf Rakieta på Sienkiewiczagatan. Mira är 13 år och inom kort ska andra världskriget bryta ut.
I novellsamlingen Tre dagar innan återger Mira fragment från en harmonisk, men inte bekymmersfri barndom och hur den tillintetgjordes när Tyskland anföll Polen den 3 september 1939.
Inom några veckor hade landet kapitulerat. Familjen Teemans bostadshus och företag konfiskerades. De tilläts ta med sig två barnsängar, lite husgeråd samt kläderna de hade på sig.
Bild: Mira tillsammans med fröken Stefania på Piotrkowskagatan i Łódź, 1938-1939. Foto: Jan Teeman
1940-1944
Ghettot i Łódź
I februari 1940 tvångsförflyttades Mira Teemans familj och stadens judar till det som kom att bli gettot i Łódź .
I ghettot måste hela familjen tvångsarbeta. Miras pappa Jan tilldelades ett administrativt uppdrag att fördela bostäder till nyanlända deporterade judar. Mira syr uniformer till den tyska krigsmakten.
Deportationer, svält och sjukdom drabbar familjen. Efter att föräldrarna avlidit omhändertogs Mira och hennes bror Stefan av judeäldsten Chaim Mordechai Rumkovski. Rumkovski drev flera barnhem i ghettot för föräldralösa barn.
Bron över Zgierska-gatan, 1941, Łódźgetto
Foto: www.bild.bundesarchiv.de
1892-1942
Fadern Jan
Miras far, Jan Teeman, föddes 1892 i Jenisejsk, en stad vid floden Jenisej i södra Sibirien.
Jan arbetade med sin bror i det gemensamma transport- och sjöfartsbolaget Mitranza men drömde mest om att måla och fotografera. I Lódz ghetto hade Jan
Teeman i uppdrag att ordna bostäder till den ström av judar som tyskarna deporterade från länderna i Europa. En omöjlig uppgift.
Jan Teeman dog av tyfus och svält i Lódz ghetto våren 1942.
Bild: Jan Teeman, vid entrén till bostadshuset på Wólczanskagatan
Foto: Zygmunt Teeman
1894-1943
Modern Ida
Itta föddes i Sochaczew, Polen 1894. Itta, oftast kallad Ida, växte upp i en familj med sex barn. Ida ansvarade för hemmet på Wólczanskagatan och tillsammans med sin syster Eva drev hon en pensionatsverksamhet på somrarna.
Ida Teeman dog av svält och sjukdom i ghettot i Lódz våren 1943.
Detta är det enda bevarade fotot av Ida.
Bild: Ida i trädgården på Wólczanskagatan.
Foto: Jan Teeman
1944-1945
Auschwitz, Neuengamme och Bergen-Belsen
När ghettot stängdes i augusti 1944 deporterades Mira och Stefan till förintelselägret Auschwitz. Stefan bedömdes inte vara arbetsduglig och gasades strax efter ankomsten.
Mira valdes ut till tvångsarbete och transporterades till koncentrationslägret Neuengamme utanför Hamburg. Där ingick Mira i en grupp med judiska kvinnor som fick röja i ruinerna, anlägga vägar och bygga hus till nödställda tyskar.
I början av 1945 kommenderades Miras arbetsgrupp ut på en marsch till koncentrationslägret Bergen-Belsen. När de kom fram insjuknade Mira i allvarlig tyfus.
Bild: Befrielsen av koncentrationslägret Bergen-Belsen, läger 1, april 1945. Foto: http://media.iwm.org.uk/iwm/mediaLib//57/media-57624/large.jpg USHMM #74106. BU4711 (beskuren).jpg Imperial War Museums.
1945
Flyktingförläggningen i Skatås
Efter att koncentrationslägret Bergen-Belsen befriats av brittiska trupper i april 1945 vårdades Mira under ett par månader på ett sjukhus i närheten av lägret för tyfus och undernäring..
I juli evakuerades hon till Sverige, en insats i samarbete mellan UNRRA, svenska Röda Korset och svenska staten.
Mira Teeman kom till Malmö med sjukfartyget S/S Kastelholmen den 6 juli 1945. Hon var då 19 år och hade förlorat hela sin familj.
Det första åren var Mira internerad på olika flyktingförläggningar i Sverige. På bilden är hon fotograferad med en av poliserna som arbetade på förläggningen i Skatås hösten 1945.
Bild: Mira och en polis, Skatåsförläggningen, Göteborg, 1945.
Fotograf: okänd
1946
Den första tiden i Sverige
De internerade på de svenska flyktingförläggningarna fick en uppsättning kläder vid ankomsten. Men även lokalbefolkningen skänkte kläder. På bilden bär Mira sin första sommarklänning och ett par svartvita skor med klack.
I romanen Lerbild av Rosa skildrar Mira hur hon upplevde ankomsten och den första, svåra tiden i Sverige.
Bild: Det saknas uppgifter om plats och fotograf, men är troligtvis från sommaren 1946.
1951
Giftermålet med Bengt Halden
Bengt Halden föddes i Stockholm 1928 och växte upp i ett akademikerhem. 1946 och 1947 deltog Bengt som frivillig i Röda Korsets verksamhet för polska krigsdrabbade barn i Kartuzy i Polen. Barnsjukhuset i Dzierżążno bemannades av svensk och polsk sjukvårdspersonal och före detta fångar från Ravensbrücklägret.
Några år senare träffades Mira och Bengt och de gifte sig 1951. Bengt var frilansjournalist och tillsammans reste de i efterkrigseuropa, skrev artiklar, recenserade böcker och dramatik.
Bild: Mira Teeman och Bengt Halden
Bildjournalen 1954, nr.28 Foto: Lennart Håwi
1956
Novellsamlingen Tre dagar innan ges ut
Ett drygt decennium efter sin första kontakt med det svenska språket debuterade Mira på Bonniers med novellsamlingen Tre dagar innan. Där skildras en tid före Förintelsen, en lycklig barndom som slås i spillror och en försvunnen värld - den polskjudiska tillvaron under 1930- och 40-talet. Verket genomsyras av en önskan att beskriva varje detalj av detta utraderade universum.
Mottagandet var översvallande och kritikerna imponerades. En av säsongens mest lovande debutanter med en personlig och uttrycksfull stil, menade man. Dagens Nyheters kulturchef, den välkände Olof Lagercrantz, menade att Miras insats i den svenska litteraturen borde bli betydande.
Bild: Originalutgåvan av Tre dagar innan från 1956, med omslag av Lenke Rothman. Foto: Nina Halden Rönnlund
1958
Romanen Lerbild av Rosa ges ut
Två år senare följde Mira upp succén med romanen Lerbild av Rosa; ett tätt, koncentrerat verk om vänskap, främmandeskap och de svåruthärdliga svenska söndagarna.
I centrum står två unga kvinnor som överlevt Förintelsen och försöker navigera sig i det svenska samhället.
Även detta verk lovordades. En dräpande skildring, ren och distinkt, menade BLM:s recensent.
Bild: Originalutgåvan av Lerbild av Rosa från 1958, med omslag av Randi Fisher. Foto: Nina Halden Rönnlund
1958 & 1961
Döttrarna Nina och Aya föds
Mira Teeman och Bengt Halden fick två barn.
Nina föddes i Göteborg 1958. Här påbörjade Bengt studier i medicin och Mira försörjde familjen som laboratris på Göteborgs reningsverk i Askim. Aya föddes i Stockholm 1961.
Bild: Mira Teeman tillsammans med döttrarna Nina och Aya.
Foto: Anna Riwkin-Brick, 1963.
1958 - 1996
Ett litterärt yrkesliv
Under sitt yrkesliv var Mira verksam som författare och översättare av polsk skönlitteratur.
De sista verksamma åren drev Mira ett antikvariat med inriktning på svensk 50-talslitteratur, Antikvariat Europa på Sibyllegatan i Stockholm.
Mira erhöll ett flertal stipendier för sitt författarskap och översättningsarbete. Hon var medlem i Sveriges författarförbund och Svenska PEN.
Bild: Mira Teeman
Femina 1959, nr 2 . Foto: Lennart J:sen Carlén
1996-2008
Kort efter sin 70-årsdag drabbades Mira Teeman av en stroke. Mira avled sommaren 2008 och är begravd på Södra judiska begravningsplatsen i Stockholm.
Bild: Mira Teeman i antikvariat Europa på Sibyllegatan. Foto: Jan Lapter
